Salmerne 55
Parallelle Kapitler
DANNORSVE
1Til Sangmesteren. Med Strengespil. En Maskil af David. (2) Lyt, o Gud, til min Bøn, skjul dig ej for min Tryglen, (3)1Til sangmesteren; med strengelek; en læresalme av David. (2) Vend øret, Gud, til min bønn, og skjul dig ikke for min inderlige begjæring! 1För sångmästaren, med strängaspel; en sång av David. (2) Lyssna, Gud, till min bön, och fördölj dig icke för min åkallan.
2laan mig Øre og svar mig, jeg vaander mig i Klage,2Gi akt på mig og svar mig! Mine sorgfylte tanker farer hit og dit, og jeg må stønne, 2Akta på mig och svara mig. I mitt bekymmer är jag utan ro och måste klaga,
3jeg stønner ved Fjendernes Raab og de gudløses Skrig; thi Ulykke vælter de over mig, forfølger mig grumt;3for fiendens røst, for den ugudeliges undertrykkelse; for de velter elendighet over mig, og i vrede forfølger de mig. 3vid fiendens rop, vid den ogudaktiges skri. Ty de vilja draga fördärv över mig, och i vrede ansätta de mig.
4Hjertet er angst i mit Bryst, Dødens Rædsler er faldet over mig.4Mitt hjerte bever i mitt bryst, og dødens redsler er falt på mig. 4Mitt hjärta ängslas i mitt bröst, och dödens fasor hava fallit över mig.
DANNORSVE
5Frygt og Angst falder paa mig, Gru er over mig.5Frykt og beven kommer over mig, og forferdelse legger sig over mig. 5Fruktan och bävan kommer över mig, och förfäran övertäcker mig.
6Jeg siger: Ak, havde jeg Vinger som Duen, da fløj jeg i Ly,6Og jeg sier: Gid jeg hadde vinger som duen! Da vilde jeg flyve bort og feste bo. 6Därför säger jag: Ack att jag hade vingar såsom duvan! Då skulle jag flyga bort och söka mig ett bo.
7ja, langt bort vilde jeg fly og blive i Ørkenen. — Sela.7Se, jeg vilde flykte langt bort, jeg vilde ta herberge i ørkenen. Sela. 7Ja, långt bort skulle jag fly, jag skulle taga härbärge i öknen. Sela.
8Da søgte jeg skyndsomt Tilflugt for rivende Storm og Uvejr.8Jeg vilde i hast søke mig et tilfluktssted for den rasende vind, for stormen. 8Jag skulle skynda att söka mig en tillflykt undan stormvind och oväder.
9Herre, forvir og split deres Tungemaal! Thi Vold og Ufred ser jeg i Byen;9Opsluk dem, Herre, kløv deres tungemål! For jeg ser vold og kiv i byen. 9Fördärva dem, Herre; gör deras tungor oense. Ty våld och genstridighet ser jag i staden.
DANNORSVE
10de gaar Rundgang Dag og Nat paa dens Mure;10Dag og natt vandrer de omkring den på dens murer, og elendighet og ulykke er inneni den. 10Dag och natt gå de omkring den, ovanpå dess murar, ondska och olycka råda därinne;
11Ulykke, Kvide og Vanheld raader derinde, Voldsfærd og Svig viger aldrig bort fra dens Torve.11Fordervelse er inneni den, og undertrykkelse og svik viker ikke fra dens torv. 11ja, fördärv råder därinne, och från dess torg vika icke förtryck och svek.
12Det var ikke en Fjende, som haaned mig — det kunde bæres; min Uven ydmyged mig ej — ham kunde jeg undgaa;12For ikke er det en fiende som håner mig, ellers vilde jeg bære det; ikke er det min avindsmann som ophøier sig over mig, ellers vilde jeg skjule mig for ham; 12Se, det är icke en fiende som smädar mig, det kunde jag fördraga; det är icke min ovän som förhäver sig mot mig, för honom kunde jag gömma mig undan.
13men du, en Mand af min Stand, en Ven og fortrolig,13men det er du, du som var min likemann, min venn og min kjenning - 13Nej, du gör det, du som var min jämlike, min vän och förtrogne,
14og det skønt vi delte Samværets Sødme, vandred endrægtelig i Guds Hus.14vi som levde sammen i fortrolig omgang, som vandret til Guds hus blandt den glade høitidsskare. 14du som levde med mig i ljuvlig förtrolighet, du som i Guds hus gick med mig i högtidsskaran.
DANNORSVE
15Over dem komme Død, lad dem levende synke i Dødsriget! Thi der er Ondskab i deres Bolig, i deres Indre!15Ødeleggelse komme over dem! La dem fare levende ned i dødsriket! For ondskap hersker i deres bolig, i deres hjerte. 15Döden komme över dem oförtänkt, levande fare de ned i dödsriket; ty ondska råder i deras boning, i deras hjärtan.
16Jeg, jeg raaber til Gud, og HERREN vil frelse mig.16Jeg vil rope til Gud, og Herren skal frelse mig. 16Men jag ropar till Gud; HERREN skall frälsa mig.
17Jeg klager og stønner ved Kvæld, ved Gry og ved Middag; min Røst vil han høre17Aften og morgen og middag vil jeg klage og sukke, så hører han min røst. 17Afton och morgon och middag vill jag utgjuta mitt bekymmer och klaga, och han skall höra min röst.
18og udfri min Sjæl i Fred, saa de ikke kan komme mig nær; thi mange er de imod mig.18Han forløser min sjel fra striden imot mig og gir mig fred; for i mengde er de omkring mig. 18Han förlossar min själ och skaffar henne ro, så att de icke komma vid mig; ty de äro många, som stå mig emot.
19Gud, som troner fra Fortids Dage, vil høre og ydmyge dem. — Sela. Thi der er ingen Forandring hos dem, og de frygter ikke for Gud.19Gud skal høre og svare* dem - han troner jo fra fordums tid, sela - dem som ikke vil bli anderledes, og som ikke frykter Gud.19Gud skall höra det och giva dem svar, han som sitter på sin tron av ålder. Sela. Ty de vilja icke ändra sig, och de frukta ej Gud.
DANNORSVE
20Paa Venner lagde han Haand og brød sin Pagt.20Han* legger hånd på dem som har fred med ham, han vanhelliger sin pakt.20Den mannen bär händer på sin vän; han bryter sitt förbund.
21Glattere end Smør er hans Mund, men Hjertet vil Krig, blødere end Olie hans Ord, skønt dragne Sværd.21Hans munns ord er glatte som smør, men hans hjertes tanke er strid; hans ord er bløtere enn olje, og dog er de dragne sverd. 21Orden i hans mun äro hala såsom smör, men stridslust fyller hans hjärta; hans ord äro lenare än olja, dock äro de dragna svärd.
22Kast din Byrde paa HERREN, saa sørger han for dig, den retfærdige lader han ikke i Evighed rokkes.22Kast på Herren det som tynger dig! Han skal holde dig oppe; han skal i evighet ikke la den rettferdige rokkes. 22Kasta din börda på HERREN, han skall uppehålla dig; han skall i evighet icke tillstädja att den rättfärdige vacklar.
23Og du, o Gud, nedstyrt dem i Gravens Dyb! Ej skal blodstænkte, svigefulde Mænd naa Hælvten af deres Dage. Men jeg, jeg stoler paa dig!23Og du, Gud, skal støte dem ned i gravens dyp; blodgjerrige og falske menn skal ikke nå det halve av sine dager; men jeg setter min lit til dig. 23Gud, du skall störta dem ned i gravens djup; de blodgiriga och falska skola ej nå sin halva ålder. Men jag förtröstar på dig.
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com.

Det Norsk Bibelselskap (1930)

BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg (//www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen

Bible Hub
Psalm 54
Top of Page
Top of Page