Svenska (1917) 1Bön av en betryckt, när han försmäktar och utgjuter sitt bekymmer inför HERREN. (2) HERRE, hör min bön, och låt mitt rop komma inför dig. 2Dölj icke ditt ansikte för mig, när jag är i nöd. Böj ditt öra till mig; när jag ropar, så skynda att svara mig. 3Ty mina dagar hava försvunnit såsom rök, benen i min kropp äro förtorkade såsom av eld. 4Mitt hjärta är förbränt såsom gräs och förvissnat; ty jag förgäter att äta mitt bröd. 5För min högljudda suckans skull tränga benen i min kropp ut till huden. 6Jag är lik en pelikan i öknen, jag är såsom en uggla bland ruiner. 7Jag får ingen sömn och har blivit lik en ensam fågel på taket. 8Hela dagen smäda mig mina fiender; de som rasa mot mig förbanna med mitt namn. 9Ty jag äter aska såsom bröd och blandar min dryck med gråt, 10för din vredes och förtörnelses skull, därför att du har gripit mig och kastat mig bort. 11Mina dagar äro såsom skuggan, när den förlänges, och jag själv förvissnar såsom gräs. 12Men du, o HERRE, tronar evinnerligen, och din åminnelse varar från släkte till släkte. 13Du skall stå upp och förbarma dig över Sion; se, det är tid att du bevisar det nåd; ja, stunden har kommit. 14Ty dina tjänare hava dess stenar kära och ömka sig över dess grus. 15Då skola hedningarna frukta HERRENS namn och alla jordens konungar din härlighet, 16när en gång HERREN har byggt upp Sion och uppenbarat sig i sin härlighet; 17när han har vänt sig till de utblottades bön och upphört att förakta deras bön. 18Det skall tecknas upp för ett kommande släkte, och det folk som varder skapat skall lova HERREN, 19att han har blickat ned från sin heliga höjd, att HERREN har skådat från himmelen ned till jorden, 20för att höra den fångnes klagan, för att befria dödens barn, 21på det att man i Sion må förkunna HERRENS namn och hans lov i Jerusalem, 22när alla folk församlas, och alla riken, för att tjäna HERREN. 23Han har på vägen nedböjt min kraft, han har förkortat mina dagar. 24Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halva dagar, du vilkens år vara från släkte till släkte. 25I urtiden lade du jordens grund, och himlarna äro dina händer verk: 26de skola förgås, men du förbliver, de skola alla nötas ut såsom en klädnad; du skall förvanda dem såsom man byter om sin dräkt, och de fara hän. 27Men du är densamme, och dina år skola icke hava någon ände. 28Dina tjänares barn skola få bo i landet, och deras avkomma skall bestå inför dig. BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg (//www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen Bible Hub |
    |