Svenska (1917) 1Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem. 2Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka. 3Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt. 4Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är. 5En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft. 6Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl. 7Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun. 8Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare. 9Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor. 10Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft. 11Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen. 12Om du säger: »Se, vi visste det icke», så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar. 13Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun. 14Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet. 15Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad. 16Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan. 17Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända, 18på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom. 19Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga. 20Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut. 21Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän. 22Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ---- 23Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt. 24Den som säger till den skyldige: »Du är oskyldig», honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd. 25Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är. 26En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar. 27Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo. 28Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar? 29Säg icke: »Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar.» 30Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård. 31Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven. 32Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav. 33Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila, 34så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man. BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg (//www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen Bible Hub |
    |