Parallelle Kapitler | 1En Spotter er Vinen, stærk Drik slaar sig løs, og ingen, som raver deraf, er viis. | 1Vinen er en spotter, sterk drikk volder støi, og hver den som raver av den, blir ikke vis. | 1En bespottare är vinet, en larmare är rusdrycken, och ovis är envar som raglar därav. |
| 2Som Løvebrøl er Rædslen, en Konge vækker, at vække hans Vrede er at vove sit Liv. | 2Den redsel en konge vekker, er som løvens brøl; den som gjør ham vred, spiller sitt liv. | 2Såsom ett ungt lejons rytande är den skräck en konung ingiver; den som ådrager sig hans vrede har förverkat sitt liv. |
| 3Mands Ære er det at undgaa Trætte, men alle Taaber vil Strid. | 3Det er en ære for en mann at han holder sig borte fra trette, men enhver dåre viser tenner. | 3Det är en ära för en man att hålla sig ifrån kiv, den oförnuftige söker alltid strid. |
| 4Om Efteraaret pløjer den lade ikke, han søger i Høst, men finder intet. | 4Om vinteren vil den late ikke pløie, derfor søker han forgjeves efter grøde om høsten. | 4När hösten kommer, vill den late icke plöja; därför söker han vid skördetiden förgäves efter frukt. |
| 5Raad i Mands Hjerte er dybe Vande, men Mand med Indsigt drager det op. | 5Tankene i en manns hjerte er et dypt vann, men en forstandig mann drar det op. | 5Planerna i en mans hjärta äro såsom ett djupt vatten, men en man med förstånd hämtar ändå upp dem. |
| 6Mangen kaldes en velvillig Mand, men hvem kan finde en trofast Mand? | 6Mange mennesker roper høit, hver om sin kjærlighet; men hvem finner vel en trofast mann? | 6Många finnas, som ropa ut var och en sin barmhärtighet; men vem kan finna en man som är att lita på? |
| 7Retfærdig er den, som lydefrit vandrer, hans Sønner faar Lykke efter ham. | 7Den rettferdige vandrer i ustraffelighet; lykkelige er hans barn efter ham. | 7Den som vandrar i ostrafflighet såsom en rättfärdig man, hans barn går det val efter honom. |
| 8Kongen, der sidder i Dommersædet, sigter alt ondt med sit Blik. | 8En konge som sitter på sitt dommersete, sikter og skiller ut alt ondt med sine øine. | 8En konung, som sitter på domarstolen, rensar med sina ögons kastskovel bort allt vad ont är. |
| 9Hvo kan sige: »Jeg rensed mit Hjerte, og jeg er ren for Synd!« | 9Hvem kan si: Jeg har renset mitt hjerte, jeg er fri for min synd? | 9Vem kan säga: »Jag har bevarat mitt hjärta rent, jag är fri ifrån synd»? |
| 10To Slags Vægt og to Slags Maal, begge Dele er HERREN en Gru. | 10To slags vektstener og to slags mål - begge deler er en vederstyggelighet for Herren. | 10Två slags vikt och två slags mått, det ena som det andra är en styggelse för HERREN. |
| 11Selv Drengen kendes paa det, han gør, om han er ren og ret hans Færd. | 11Allerede den unge gutt viser ved sine gjerninger om hans ferd vil bli ren og rett. | 11Redan barnet röjer sig i sina gärningar, om dess vandel är rättskaffens och redlig. |
| 12Øret, der hører, og Øjet, der ser, HERREN skabte dem begge. | 12Øret som hører, og øiet som ser - Herren har skapt dem begge to. | 12Örat, som hör, och ögat, som ser, det ena som det andra har HERREN gjort. |
| 13Elsk ikke Søvn, at du ej bliver fattig, luk Øjnene op og bliv mæt. | 13Elsk ikke søvn, forat du ikke skal bli fattig! Lukk dine øine op, så får du brød nok å ete. | 13Älska icke sömn, på det att du icke må bliva fattig; håll dina ögon öppna, så får du bröd till fyllest. |
| 14Køberen siger: »Usselt, usselt!« men skryder af Handelen, naar han gaar bort. | 14Dårlig, dårlig! sier kjøperen; men når han går bort, roser han sig. | 14»Uselt, uselt», säger köparen; men när han går sin väg, rosar han sitt köp. |
| 15Har man end Guld og Perler i Mængde, kosteligst Smykke er Kundskabslæber. | 15Det er nok gull og perler i mengde, men kyndige leber er en kostelig ting. | 15Man må hava guld, så ock pärlor i myckenhet, den dyrbaraste klenoden äro dock läppar som tala förstånd. |
| 16Tag hans Klæder, han borged for en anden, pant ham for fremmedes Skyld! | 16Ta hans klær, han har gått i borgen for en annen, og ta pant av ham for fremmedes skyld! | 16Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för de främmandes skull. |
| 17Sødt smager Løgnens Brød, bagefter fyldes Munden med Grus. | 17Brød vunnet ved svik smaker mannen søtt, men siden blir hans munn full av småsten. | 17Orättfånget bröd smakar mannen ljuvligt, men efteråt bliver hans mun full av stenar. |
| 18Planer, der lægges ved Raadslagning, lykkes; før Krig efter modent Overlæg! | 18Planer får fremgang ved rådslagning; søk veiledning også når du fører krig! | 18Planer hava framgång, när de äro väl överlagda, och med rådklokhet må man föra krig. |
| 19Bagtaleren røber, hvad ham er betroet, hav ej med en aabenmundet at gøre! | 19Den som går omkring som baktaler, åpenbarer hemmeligheter, og med den som er åpenmunnet, skal du ikke ha noget å gjøre. | 19Den som går med förtal, han förråder hemligheter; med den som är lösmunt må du ej giva dig i lag. |
| 20Den, der bander Fader og Moder, i Bælgmørke gaar hans Lampe ud. | 20Den som banner sin far og sin mor, hans lampe skal slukne i belgmørke. | 20Den som uttalar förbannelser över fader eller moder, hans lampa skall slockna ut mitt i mörkret. |
| 21Først haster man efter en Arv, men til sidst velsignes den ikke. | 21En arv som en fra først av har revet til sig, blir til sist uten velsignelse. | 21Det förvärv man i förstone ävlas efter, det varder på sistone icke välsignat. |
| 22Sig ikke: »Ondt vil jeg gengælde!« Bi paa HERREN, saa hjælper han dig. | 22Si ikke: Jeg vil gjengjelde med ondt! Bi på Herren, og han skal frelse dig! | 22Säg icke: »Jag vill vedergälla ont med ont»; förbida HERREN, han skall hjälpa dig. |
| 23To Slags Lodder er HERREN en Gru, det er ikke godt, at Vægten er falsk. | 23To slags vektstener er en vederstyggelighet for Herren, og falsk vekt er noget ondt. | 23Tvåfaldig vikt är en styggelse för HERREN, och falsk våg är icke något gott. |
| 24Fra HERREN er Mands Fjed, hvor kan et Menneske fatte sin Skæbne! | 24Herren styrer mannens skritt; hvorledes skulde et menneske skjønne sin vei? | 24Av HERREN bero en mans steg; ja, en människa förstår icke själv sin väg. |
| 25Det er farligt at sige tankeløst: »Helligt!« og først efter Løftet tænke sig om. | 25Det er farlig for et menneske at han i tankeløshet vier noget til Gud og først bakefter overveier sine løfter. | 25Det är farligt för en människa att obetänksamt helga något och att överväga sina löften, först när de äro gjorda. |
| 26Viis Konge sigter de gudløse, lader Tærskehjul gaa over dem. | 26En vis konge skiller ut de ugudelige og lar hjulet gå over dem. | 26En vis konung rensar bort de ogudaktiga såsom med en kastskovel och låter tröskhjulet gå över dem. |
| 27Menneskets Aand er en HERRENS Lampe, den ransager alle hans Indres Kamre. | 27Menneskets ånd er en Herrens lampe; den ransaker alle lønnkammerne i hans indre. | 27Anden i människan är en HERRENS lykta; den utrannsakar alla hjärtats innandömen. |
| 28Godhed og Troskab vogter Kongen, han støtter sin Trone ved Retfærd. | 28Miskunnhet og sanndruhet er en vakt om kongen, og han støtter sin trone ved miskunnhet. | 28Mildhet och trofasthet äro en konungs vakt; genom mildhet stöder han sin tron. |
| 29Unges Stolthed er deres Styrke, gamles Smykke er graanet Haar. | 29De unges pryd er deres kraft, og de gamles ære er de grå hår. | 29De ungas ära är deras kraft, och de gamlas prydnad äro deras grå hår. |
| 30Blodige Strimer renser den onde og Hug hans Indres Kamre. | 30Et tuktemiddel for de onde er buler og sår og slag, som trenger inn i hjertets indre. | 30Sår som svida rena från ondska, ja, tuktan renar hjärtats innandömen. |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |
