Parallelle Kapitler | 1Men medens de talte til Folket, kom Præsterne og Høvedsmanden for Helligdommen og Saddukæerne over dem, | 1Men mens de talte til folket, kom prestene og høvedsmannen for tempelvakten og sadduseerne over dem; | 1Medan de ännu talade till folket, kommo prästerna och tempelvaktens befälhavare och sadducéerna över dem. |
| 2da de harmedes over, at de lærte Folket og i Jesus forkyndte Opstandelsen fra de døde. | 2de harmedes over at de lærte folket og forkynte i Jesus opstandelsen fra de døde, | 2Ty det förtröt dem att du undervisade folket och i Jesus förkunnade uppståndelsen från de döda. |
| 3Og de lagde Haand paa dem og satte dem i Forvaring til den følgende Dag; thi det var allerede Aften. | 3og de la hånd på dem og satte dem i fengsel til den næste dag; for det var alt aften. | 3Därför grepo de dem nu och satte dem i fängsligt förvar till följande dag, eftersom det redan var afton. |
| 4Men mange af dem, som havde hørt Ordet, troede, og Tallet paa Mændene blev omtrent fem Tusinde. | 4Men mange av dem som hadde hørt ordet, kom til troen, og tallet på mennene blev omkring fem tusen. | 4Men många av dem som hade hört vad som hade talats kommo till tro; och antalet av männen uppgick nu till vid pass fem tusen. |
| 5Men det skete Dagen derefter, at deres Raadsherrer og Ældste og skriftkloge forsamlede sig i Jerusalem, | 5Dagen efter skjedde det da at deres rådsherrer og eldste og skriftlærde samlet sig i Jerusalem, | 5Dagen därefter församlade sig deras rådsherrar och äldste och skriftlärde i Jerusalem; |
| 6ligesaa Ypperstepræsten Annas og Kajfas og Johannes og Alexander og alle, som vare af ypperstepræstelig Slægt. | 6og med dem ypperstepresten Annas og Kaifas og Johannes og Aleksander og så mange som var av yppersteprestelig ætt, | 6där voro då ock Hannas, översteprästen, och Kaifas och Johannes och Alexander och alla som voro av översteprästerlig släkt. |
| 7Og de stillede dem midt iblandt sig og spurgte: »Af hvad Magt eller i hvilket Navn have I gjort dette?« | 7og de stilte dem frem midt iblandt sig og spurte dem: Ved hvilken kraft eller ved hvilket navn gjorde I dette? | 7Och de läto föra fram dem inför sig och frågade dem: »Av vilken makt eller i genom vilket namn haven I gjort detta?» |
| 8Da sagde Peter, fyldt med den Helligaand, til dem: »I Folkets Raadsherrer og Ældste! | 8Da sa Peter til dem, fylt av den Hellige Ånd: I folkets rådsherrer og Israels eldste! | 8Då sade Petrus till dem, uppfylld av helig ande: »I folkets rådsherrar och äldste, |
| 9Naar vi i Dag forhøres angaaende denne Velgerning imod en vanfør Mand, om hvorved han er bleven helbredt; | 9Når vi idag blir tatt i forhør for en velgjerning mot et sykt menneske, om hvad han er helbredet ved, | 9eftersom vi i dag underkastas rannsakning för en god gärning mot en sjuk man och tillfrågas varigenom denne har blivit botad, |
| 10da skal det være eder alle og hele Israels Folk vitterligt, at ved Jesu Kristi Nazaræerens Navn, hvem I have korsfæstet, hvem Gud har oprejst fra de døde, ved dette Navn er det, at denne staar rask her for eders Øjne, | 10da være det vitterlig for eder alle og for hele Israels folk at ved Jesu Kristi, nasareerens navn, han som I korsfestet, han som Gud opvakte fra de døde, ved ham står denne helbredet for eders øine. | 10så mån I veta, I alla och hela Israels folk, att det är genom Jesu Kristi, nasaréens, namn, hans som I haven korsfäst, men som Gud har uppväckt från de döda -- att det är genom det namnet som denne man står inför eder frisk och färdig. |
| 11Han er den Sten, som blev agtet for intet af eder, I Bygningsmænd, men som er bleven til en Hovedhjørnesten. | 11Han er den sten som blev forkastet av eder, I bygningsmenn, men som er blitt hjørnesten. | 11Han är 'den stenen som av byggningsmännen' -- av eder själva -- 'aktades för intet, men som har blivit en hörnsten'. |
| 12Og der er ikke Frelse i nogen anden; thi der er ikke noget andet Navn under Himmelen, givet iblandt Mennesker, ved hvilket vi skulle blive frelste.« | 12Og det er ikke frelse i nogen annen; for det er heller ikke noget annet navn under himmelen, gitt blandt mennesker, ved hvilket vi skal bli frelst. | 12Och i ingen annan finnes frälsning; ej heller finnes under himmelen något annat namn, bland människor givet, genom vilket vi kunna bliva frälsta.» |
| 13Men da de saa Peters og Johannes Frimodighed og kunde mærke, at de vare ulærde Mænd og Lægfolk, forundrede de sig, og de kendte dem, at de havde været med Jesus. | 13Men da de så Peters og Johannes' frimodighet og fikk vite at de var ulærde og lege menn, undret de sig, og de kjente dem igjen, at de hadde vært med Jesus; | 13När de sågo Petrus och Johannes vara så frimodiga och förnummo att de voro olärda män ur folket, förundrade de sig. Men så kände de igen dem och påminde sig att de hade varit med Jesus. |
| 14Og da de saa Manden, som var helbredt, staa hos dem, havde de intet at sige derimod. | 14og da de så mannen stå ved deres side, han som var blitt helbredet, kunde de ikke si imot. | 14Och när de sågo mannen som hade blivit botad stå där bredvid dem, kunde de icke säga något däremot. |
| 15Men de bøde dem at træde ud fra Raadet og raadførte sig med hverandre og sagde: | 15De bød dem da gå ut fra rådet, og de rådførte sig med hverandre og sa: | 15De befallde dem alltså att gå ut från rådsförsamlingen. Sedan överlade de med varandra |
| 16»Hvad skulle vi gøre med disse Mennesker? thi at et vitterligt Tegn er sket ved dem, det er aabenbart for alle dem, som bo i Jerusalem, og vi kunne ikke nægte det. | 16Hvad skal vi gjøre med disse mennesker? for at et vitterlig tegn er gjort ved dem, det er åpenbart for alle som bor i Jerusalem, og det kan vi ikke nekte. | 16och sade: »Vad skola vi göra med dessa män? Att ett märkligt tecken har blivit gjort av dem, det är ju uppenbart för alla Jerusalems invånare, och vi kunna icke förneka det. |
| 17Men for at det ikke skal komme videre ud iblandt Folket, da lader os true dem til ikke mere at tale til noget Menneske i dette Navn.« | 17Men forat det ikke skal utbrede sig mere blandt folket, så la oss alvorlig true dem til ikke mere å tale i dette navn til noget menneske! | 17Men för att detta icke ännu mer skall komma ut bland folket, må vi strängeligen förbjuda dem att hädanefter i det namnet tala för någon människa.» |
| 18Og de kaldte dem ind og forbøde dem aldeles at tale eller lære i Jesu Navn. | 18Så kalte de dem inn og bød dem at de aldeles ikke skulde tale eller lære i Jesu navn. | 18Därefter kallade de in dem och förbjödo dem helt och hållet att tala eller undervisa i Jesu namn. |
| 19Men Peter og Johannes svarede og sagde til dem: »Dømmer selv, om det er ret for Gud at lyde eder mere end Gud. | 19Men Peter og Johannes svarte dem: Døm selv om det er rett i Guds øine å lyde eder mere enn Gud! | 19Men Petrus och Johannes svarade och sade till dem: »Om det är rätt inför Gud att vi hörsamma eder mer är Gud, därom mån I själva döma; |
| 20Thi vi kunne ikke lade være at tale om det, som vi have set og hørt.« | 20for vi kan ikke la være å tale om det som vi har sett og hørt. | 20vi för vår del kunna icke underlåta att tala vad vi hava sett och hört.» |
| 21Men de truede dem end mere og løslode dem, da de ikke kunde udfinde, hvorledes de skulde straffe dem, for Folkets Skyld; thi alle priste Gud for det, som var sket. | 21De truet dem da enn mere, og så lot de dem gå, da de for folkets skyld ikke fant nogen råd til å straffe dem; for alle priste Gud for det som var skjedd; | 21Då förbjödo de dem detsamma ännu strängare, men läto dem sedan gå. Ty eftersom alla prisade Gud för det som hade skett, kunde de, för folkets skull, icke finna någon utväg genom att straffa dem. |
| 22Thi den Mand, paa hvem dette Helbredelsestegn var sket, var mere end fyrretyve Aar gammel. | 22for han var mere enn firti år gammel den mann som dette helbredelsestegn hadde hendt med. | 22Mannen som genom detta tecken hade blivit botad var nämligen över fyrtio år gammal. |
| 23Da de nu vare løsladte, kom de til deres egne og fortalte dem alt, hvad Ypperstepræsterne og de Ældste havde sagt til dem. | 23Da de nu var løslatt, kom de til sine egne og fortalte dem alt det yppersteprestene og de eldste hadde sagt til dem. | 23När de alltså hade blivit lösgivna, kommo de till sina egna och omtalade för dem allt vad översteprästerna och de äldste hade sagt dem. |
| 24Men da de hørte dette, opløftede de endrægtigt Røsten til Gud og sagde: »Herre, du, som har gjort Himmelen og Jorden og Havet og alle Ting, som ere i dem, | 24Da de hørte det, løftet de samdrektig sin røst til Gud og sa: Herre! du som gjorde himmelen og jorden og havet og alt det som i dem er, | 24Då de hörde detta, ropade de endräktigt till Gud och sade: »Herre, det är du som har gjort himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är. |
| 25du, som har sagt ved din Tjener Davids Mund: »Hvorfor fnyste Hedninger, og Folkeslag oplagde forfængelige Raad? | 25du som ved din tjener Davids munn sa: Hvorfor fnyste hedningene og grundet folkene på det som fåfengt er? | 25Och du har genom vår fader Davids, din tjänares, mun sagt genom helig ande: 'Varför larmade hedningarna och tänkte folken fåfänglighet? |
| 26Jordens Konger rejste sig, og Fyrsterne samlede sig til Hobe imod Herren og imod hans Salvede.« | 26Jordens konger steg frem, og høvdingene samlet sig sammen mot Herren og mot hans salvede - | 26Jordens konungar trädde fram, och furstarna samlade sig tillhopa mot Herren och hans Smorde.' |
| 27Ja, de have i Sandhed forsamlet sig i denne Stad imod din hellige Tjener Jesus, hvem du har salvet, baade Herodes og Pontius Pilatus tillige med Hedningerne og Israels Folkestammer | 27ja i sannhet, i denne by samlet de sig mot din hellige tjener Jesus, som du salvet, både Herodes og Pontius Pilatus med hedningene og Israels folk, | 27Ja, i sanning, de församlade sig i denna stad mot din helige tjänare Jesus, mot honom som du har smort: Herodes och Pontius Pilatus med hedningarna och Israels folkstammar; |
| 28for at gøre det, som din Haand og dit Raad forud havde bestemt skulde ske. | 28for å gjøre det som din hånd og ditt råd forut hadde besluttet skulde skje. | 28de församlade sig till att utföra allt vad din hand och ditt rådslut förut hade bestämt skola ske. |
| 29Og nu, Herre! se til deres Trusler, og giv dine Tjenere at tale dit Ord med al Frimodighed, | 29Og nu, Herre! hold øie med deres trusler, og gi dine tjenere å tale ditt ord med all frimodighet, | 29Och nu, Herre, se till deras hotelser, och giv dina tjänare att de med all frimodighet må förkunna ditt ord, |
| 30idet du udrækker din Haand til Helbredelse, og der sker Tegn og Undere ved din hellige Tjeners Jesu Navn.« | 30idet du rekker din hånd ut til helbredelse og til tegn og undergjerninger ved din hellige tjener Jesu navn. | 30i det att du uträcker din hand till att bota de sjuka, och till att låta tecken och under ske genom din helige tjänare Jesu namn.» |
| 31Og da de havde bedt, rystedes Stedet, hvor de vare forsamlede; og de bleve alle fyldte med den Helligaand, og de talte Guds Ord med Frimodighed. | 31Og da de hadde bedt, skalv det sted hvor de var samlet, og de blev alle fylt med den Hellige And, og de talte Guds ord med frimodighet. | 31När de hade slutat att bedja, skakades platsen där de voro församlade, och de blevo alla uppfyllda av den helige Ande, och de förkunnade Guds ord med frimodighet. |
| 32Men de troendes Mængde havde eet Hjerte og een Sjæl; og end ikke een kaldte noget af det, han ejede, sit eget; men de havde alle Ting fælles. | 32Men hele flokken av dem som var kommet til troen, hadde ett hjerte og en sjel, og ikke en sa om noget av sitt gods at det var hans eget de hadde alt felles. | 32Och i hela skaran av dem som trodde var ett hjärta och en själ. Ingen enda kallade något av det han ägde för sitt, utan du hade allting gemensamt. |
| 33Og med stor Kraft aflagde Apostlene Vidnesbyrdet om den Herres Jesu Opstandelse, og der var stor Naade over dem alle. | 33Og med stor kraft bar apostlene frem vidnesbyrdet om den Herre Jesu opstandelse, og det var stor nåde over dem alle. | 33Och med stor kraft framburo apostlarna vittnesbördet om Herren Jesu uppståndelse; och stor nåd var över dem alla. |
| 34Thi der var end ikke nogen trængende iblandt dem; thi alle de, som vare Ejere af Jordstykker eller Huse, solgte dem og bragte Salgssummerne | 34For det var heller ikke nogen trengende iblandt dem; for alle som eide akrer eller hus, solgte dem og bar frem verdien av det de hadde solgt, | 34Bland dem fanns ingen som led nöd; ty alla som ägde något jordstycke eller något hus sålde detta och buro fram betalningen för det sålda |
| 35og lagde dem for Apostlenes Fødder; men der blev uddelt til enhver, efter hvad han havde Trang til. | 35og la det for apostlenes føtter, og det blev delt ut til enhver efter som han hadde trang til. | 35och lade den för apostlarnas fötter, och man delade ut därav, så att var och en fick efter som han behövde. |
| 36Og Josef, som af Apostlene fik Tilnavnet Barnabas, (det er udlagt: Trøstens Søn), en Levit, født paa Kypern | 36Og Josef, som av apostlene hadde fått tilnavnet Barnabas, det er utlagt: formaningens sønn, en levitt, født på Kypern, som eide en aker, solgte den og bar frem pengene og la dem for apostlenes føtter. | 36Josef, som av apostlarna ock kallades Barnabas (det betyder förmanaren), en levit som var bördig från Cypern, |
| 37som ejede en Jordlod, solgte den og bragte Pengene og lagde dem for Apostlenes Fødder. | 37 | 37också han sålde en åker som han ägde och bar fram penningarna och lade dem för apostlarnas fötter. |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |
