Parallelle Kapitler | 1Til Sangmesteren. Til Liljerne. Af David. (2) Frels mig Gud, thi Vandene naar mig til Sjælen, | 1Til sangmesteren; efter Liljer*; av David. | 1För sångmästaren, efter »Liljor»; av David. (2) Fräls mig, Gud; ty vattnen tränga mig inpå livet. |
| 2jeg er sunket i bundløst Dynd, hvor der intet Fodfæste er, kommet i Vandenes Dyb, og Strømmen gaar over mig; | 2Jeg er sunket ned i bunnløst dynd, hvor der intet fotfeste er; jeg er kommet i dype vann, og strømmen slår over mig. | 2Jag har sjunkit ned i djup dy, där ingen botten är; jag har kommit i djupa vatten, och svallet vill fördränka mig. |
| 3træt har jeg skreget mig, Struben brænder, mit Øje er mat af at bie paa min Gud; | 3Jeg har ropt mig trett, min strupe brenner; mine øine er borttæret idet jeg venter på min Gud. | 3Jag har ropat mig trött, min strupe är förtorkad; mina ögon försmäkta av förbidan efter min Gud. |
| 4flere end mit Hoveds Haar er de, der hader mig uden Grund, mange er de, som vil mig til Livs, uden Skel er mig fjendske; hvad jeg ikke har ranet, skal jeg dog erstatte! | 4Flere enn hårene på mitt hode er de som hater mig uten årsak; tallrike er de som vil forderve mig, mine fiender uten grunn; det jeg ikke har røvet, skal jeg nu gi tilbake. | 4Flera än håren på mitt huvud äro de som hata mig utan sak; många äro de som vilja förgöra mig, de som äro mina fiender utan skäl; vad jag icke har rövat, det måste jag gälda. |
| 5Gud, du kender min Daarskab, min Skyld er ej skjult for dig. | 5Gud, du kjenner min dårskap, og all min syndeskyld er ikke skjult for dig. | 5Du, o Gud, känner min dårskap, och mina skulder äro icke förborgade för dig. |
| 6Lad mig ej bringe Skam over dem, som bier paa dig, o Herre, Hærskarers HERRE, lad mig ej bringe Skændsel over dem, der søger dig, Israels Gud! | 6La dem ikke bli til skamme ved mig, de som bier efter dig, Herre, Herre, hærskarenes Gud! La dem ikke bli til spott ved mig, de som søker dig, Israels Gud! | 6Låt icke i mig dem komma på skam, som förbida dig, Herre, HERRE Sebaot; Låt icke i mig dem varda till blygd, som söka dig, du Israels Gud. |
| 7Thi for din Skyld bærer jeg Spot, mit Aasyn dækkes af Skændsel; | 7For for din skyld bærer jeg vanære, dekker skam mitt åsyn. | 7Ty för din skull bär jag smälek, för din skull höljer blygsel mitt ansikte; |
| 8fremmed er jeg for mine Brødre, en Udlænding for min Moders Sønner. | 8Jeg er blitt fremmed for mine brødre og en utlending for min mors barn. | 8främmande har jag blivit för mina bröder och en främling för min moders barn. |
| 9Thi Nidkærhed for dit Hus har fortæret mig, Spotten mod dig er faldet paa mig; | 9For nidkjærhet for ditt hus har fortært mig, og deres hån som håner dig, er falt på mig. | 9Ty nitälskan för ditt hus har förtärt mig, och dina smädares smädelser hava fallit över mig. |
| 10jeg spæged min Sjæl med Faste, og det blev mig til Spot; | 10Og min sjel gråt mens jeg fastet, og det blev mig til spott. | 10Jag grät, ja, min själ grät under fasta, men det blev mig till smälek. |
| 11i Sæk har jeg klædt mig, jeg blev dem et Mundheld. | 11Og jeg gjorde sekk til mitt klædebon, og jeg blev dem til et ordsprog. | 11Jag klädde mig i sorgdräkt, men jag blev för dem ett ordspråk. |
| 12De, der sidder i Porten, taler om mig, ved Drikkelagene synger de om mig. | 12De som sitter i porten, snakker om mig, og de som drikker sterk drikk, synger om mig. | 12Om mig tassla de, när de sitta i porten; i dryckeslag göra de visor om mig. |
| 13Men jeg beder, HERRE, til dig i Naadens Tid, o Gud, i din store Miskundhed svare du mig! | 13Men jeg kommer med min bønn til dig, Herre, i nådens tid, Gud, for din megen miskunnhet; svar mig med din frelsende trofasthet! | 13Men jag kommer med min bön till dig, HERRE, i behaglig tid, genom din stora nåd, o Gud; svara mig i din frälsande trofasthet. |
| 14Frels mig med din trofaste Hjælp fra Dyndet, at jeg ikke skal synke; red mig fra dem, der hader mig, fra Vandenes Dyb, | 14Redd mig ut av dyndet og la mig ikke synke! La mig bli reddet fra dem som hater mig, og fra de dype vann! | 14Rädda mig ur dyn, så att jag icke sjunker ned; låt mig bliva räddad från dem som hata mig och från de djupa vattnen. |
| 15lad Strømmen ikke gaa over mig; lad Dybet ikke sluge mig eller Brønden lukke sig over mig. | 15La ikke vannstrømmen slå over mig og ikke dypet sluke mig, og la ikke brønnen lukke sitt gap over mig! | 15Låt icke vattensvallet fördränka mig eller djupet uppsluka mig; och låt ej graven tillsluta sitt gap över mig. |
| 16Svar mig, HERRE, thi god er din Naade, vend dig til mig efter din store Barmhjertighed; | 16Svar mig, Herre, for din miskunnhet er god; vend dig til mig efter din store barmhjertighet! | 16Svara mig, HERRE, ty god är din nåd; vänd dig till mig efter din stora barmhärtighet. |
| 17dit Aasyn skjule du ej for din Tjener, thi jeg er i Vaade, skynd dig og svar mig; | 17Og skjul ikke ditt åsyn for din tjener, for jeg er i nød; skynd dig å svare mig! | 17Fördölj icke ditt ansikte för din tjänare, ty jag är i nöd; skynda att svara mig. |
| 18kom til min Sjæl og løs den, fri mig for mine Fjenders Skyld! | 18Kom nær til min sjel, forløs den, frels mig for mine fienders skyld! | 18Kom till min själ och förlossa henne; befria mig för mina fienders skull. |
| 19Du ved, hvorledes jeg smædes og bærer Skam og Skændsel; du har Rede paa alle mine Fjender. | 19Du kjenner min spott og min skam og min vanære; alle mine motstandere er for ditt åsyn. | 19Du känner min smälek, min skam och blygd; du ser alla mina ovänner. |
| 20Spot har ulægeligt knust mit Hjerte; jeg bied forgæves paa Medynk, paa Trøstere uden at finde; | 20Spott har brutt mitt hjerte, så jeg er syk, og jeg ventet på medynk, men der var ingen, på trøstere, men jeg fant ikke nogen. | 20Smälek har krossat mitt hjärta, så att jag är vanmäktig; jag väntade på medlidande, men där var intet, och på tröstare, men jag fann ingen. |
| 21de gav mig Malurt at spise og slukked min Tørst med Eddike. | 21De gav mig galle å ete, og for min tørst gav de mig eddik å drikke. | 21De gåvo mig galla att äta, och ättika att dricka, i min törst. |
| 22Lad Bordet foran dem blive en Snare, deres Takofre blive en Fælde; | 22La deres bord bli til en strikke for deres åsyn og til en snare for dem når de er trygge! | 22Må deras bord framför dem bliva till en snara och till ett giller, bäst de gå där säkra; |
| 23lad Øjnene slukkes, saa Synet svigter, lad Lænderne altid vakle! | 23La deres øine formørkes, så de ikke ser, og la deres lender alltid vakle! | 23må deras ögon förmörkas, så att de icke se; gör deras länder vacklande alltid. |
| 24Din Vrede udøse du over dem, din glødende Harme naa dem; | 24Utøs din harme over dem, og la din brennende vrede nå dem! | 24Gjut ut över dem din ogunst, och låt din vredes glöd hinna upp dem. |
| 25deres Teltlejr blive et Øde, og ingen bo i deres Telte! | 25Deres bolig bli øde, ei være der nogen som bor i deres telt! | 25Deras gård blive öde, ingen må finnas, som bor i deras hyddor, |
| 26Thi de forfølger den, du slog, og øger Smerten for dem, du saared. | 26For den du har slått, forfølger de, og de forteller om deres smerte som du har stunget. | 26eftersom de förfölja dem som du själv har slagit och orda om huru de plågas, som du har stungit. |
| 27Tilregn dem hver eneste Brøde, lad dem ikke faa Del i din Retfærd; | 27La dem legge skyld til sin skyld, og la dem ikke komme til din rettferdighet! | 27Låt dem gå från missgärning till missgärning, och låt dem icke komma till din rättfärdighet. |
| 28lad dem slettes af Livets Bog, ej optegnes blandt de retfærdige! | 28La dem bli utslettet av de levendes bok, og la dem ikke bli innskrevet med de rettferdige! | 28Må de utplånas ur de levandes bok och icke varda uppskrivna bland de rättfärdiga. |
| 29Men mig, som er arm og lidende, bjærge din Frelse, o Gud! | 29Men jeg er elendig og full av pine; la din frelse, Gud, føre mig i sikkerhet! | 29Men mig som är betryckt och plågad, mig skall din frälsning, o Gud, beskydda. |
| 30Jeg vil prise Guds Navn med Sang og ophøje ham med Tak; | 30Jeg vil love Guds navn med sang og ophøie ham med lovprisning, | 30Jag vill lova Guds namn med sång och upphöja honom med tacksägelse. |
| 31det er mer for HERREN end Okser, end Tyre med Horn og Klove! | 31og det skal behage Herren bedre enn en ung okse med horn og klover. | 31Det skall behaga HERREN bättre än någon tjur, något offerdjur med horn och klövar. |
| 32Naar de ydmyge ser det, glæder de sig; I, som søger Gud, eders Hjerte oplives! | 32Når saktmodige ser det, skal de glede sig; I som søker Gud, eders hjerte leve! | 32När de ödmjuka se det, skola de glädja sig; I som söken Gud, edra hjärtan skola leva. |
| 33Thi HERREN laaner de fattige Øre, han agter ej fangne Venner ringe. | 33For Herren hører på de fattige, og sine fanger forakter han ikke. | 33Ty HERREN lyssnar till de fattiga och föraktar icke sina fångna. |
| 34Himmel og Jord skal prise ham, Havet og alt, hvad der rører sig der; | 34Himmel og jord skal love ham, havet og alt det som rører sig i det. | 34Honom love himmelen och jorden, havet och allt vad som rör sig däri. |
| 35thi Gud vil frelse Zion og opbygge Judas Byer; der skal de bo og tage det i Eje; | 35For Gud skal frelse Sion og bygge byene i Juda, og de* skal bo der og eie dem, | 35Ty Gud skall frälsa Sion, han skall bygga upp Juda städer; man skall bo i dem och besitta landet. |
| 36hans Tjeneres Afkom skal arve det, de, der elsker hans Navn, skal bo deri. | 36og hans tjeneres avkom skal arve dem, og de som elsker hans navn, skal bo i dem. | 36Hans tjänares barn skola få det till arvedel, och de som älska hans namn skola bo däri. |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |
