2.Samuel 22
Parallelle Kapitler
DANNORSVE
1David sang HERREN denne Sang, dengang HERREN havde frelst ham af alle hans Fjenders og af Sauls Haand.1David kvad denne sang for Herren den dag da Herren hadde utfridd ham av alle hans fienders hånd og av Sauls hånd. 1Och David talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och från Sauls hand.
2Han sang: »HERRE, min Klippe, min Borg, min Befrier,2Og han sa: Herren er min klippe og min festning og min redder, 2Han sade: HERRE, du mitt bergfäste, min borg och min räddare,
3min Gud, mit Bjerg, hvortil jeg tyr, mit Skjold, mit Frelseshorn, mit Værn, min Tilflugt, min Frelser, som frelser mig fra Vold!3min klippefaste Gud, som jeg setter min lit til, mitt skjold og min frelses horn, min borg og min tilflukt, min frelser; fra vold frelser du mig. 3Gud, du min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn och min tillflykt, min frälsare, du som frälsar mig från våldet!
4Jeg paakalder HERREN, den Højlovede, og frelses fra mine Fjender.4Jeg påkaller den Høilovede, Herren, og blir frelst fra mine fiender. 4HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
DANNORSVE
5Dødens Brændinger omsluttede mig, Ødelæggelsens Strømme forfærdede mig,5Dødens bølger omspente mig, fordervelsens strømmer forferdet mig. 5Ty dödens bränningar omvärvde mig, fördärvets strömmar förskräckte mig,
6Dødsrigets Reb omspændte mig, Dødens Snarer faldt over mig;6Dødsrikets rep omgav mig, dødens snarer overfalt mig. 6dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig.
7i min Vaande paakaldte jeg HERREN og raabte til min Gud. Han hørte min Røst fra sin Helligdom, mit Raab fandt ind til hans Ører!7I min trengsel påkalte jeg Herren, og jeg ropte til min Gud; han hørte fra sitt tempel min røst, og mitt skrik kom for hans ører. 7Men jag åkallade HERREN i min nöd, ja, jag gick med min åkallan till min Gud. Och han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop kom till hans öron.
8Da rystede Jorden og skjalv, Himlens Grundvolde bæved og rysted, thi hans Vrede blussede op.8Da rystet og bevet jorden, himmelens grunnvoller skalv, og de rystet; for hans vrede var optendt. 8Då skalv jorden och bävade, himmelens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
9Røg for ud af hans Næse, fortærende Ild af hans Mund, Gløder gnistrede fra ham.9Det steg røk op av hans nese, og fortærende ild fra hans munn; glør brente ut av ham. 9Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun, eldsglöd ljungade från honom.
DANNORSVE
10Han sænkede Himlen, steg ned med Skymulm under sine Fødder;10Og han bøide himmelen og steg ned, og det var mørke under hans føtter. 10Och han sänkte himmelen och for ned och töcken var under hans fötter.
11baaret af Keruber fløj han, svæved paa Vindens Vinger;11Og han fór på kjeruber og fløi, og han lot sig se på vindens vinger. 11Han for på keruben och flög, han sågs komma på vindens vingar
12han omgav sig med Mulm som en Bolig, mørke Vandmasser, vandfyldte Skyer.12Og han gjorde mørke til skjul rundt omkring sig, vannmasser, tykke skyer. 12Och han gjorde mörker till en hydda som omslöt honom: vattenhopar, tjocka moln.
13Fra Glansen foran ham for der Hagl og Ildgløder ud.13Frem av glansen foran ham brente gloende kull. 13Ur glansen framför honom ljungade eldsglöd.
14HERREN tordned fra Himlen, den Højeste lod høre sin Røst;14Herren tordnet fra himmelen, den Høieste lot sin røst høre. 14HERREN dundrade från himmelen den Högste lät höra sin röst.
DANNORSVE
15han udslynged Pile, adsplittede dem, lod Lynene funkle og skræmmede dem.15Og han utsendte piler og spredte dem* omkring - lyn og forvirret dem.15Han sköt pilar och förskingrade dem, ljungeld och förvirrade dem.
16Havets Bund kom til Syne, Jordens Grundvolde blottedes ved HERRENS Trusel, for hans Vredes Pust.16Da kom havets strømmer til syne; jordens grunnvoller blev avdekket ved Herrens trusel, for hans neses åndepust. 16Havets bäddar kommo i dagen, jordens grundvalar blottades, för HERRENS näpst, för hans vredes stormvind.
17Han udrakte Haanden fra det høje og greb mig, drog mig op af de vældige Vande,17Han rakte sin hånd ut fra det høie, han grep mig; han drog mig op av store vann. 17Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
18frelste mig fra mine mægtige Fjender, fra mine Avindsmænd; de var mig for stærke.18Han fridde mig ut fra min sterke fiende, fra mine avindsmenn; for de var mig for mektige. 18Han räddade mig från min starke fiende, från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
19Paa min Ulykkes Dag faldt de over mig, men HERREN blev mig et Værn.19De overfalt mig på min motgangs dag; men Herren blev min støtte. 19De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
DANNORSVE
20Han førte mig ud i aabent Land, han frelste mig, thi han havde Behag i mig.20Og han førte mig ut i fritt rum; han frelste mig, for han hadde behag i mig. 20Han förde mig ut på rymlig plats han räddade mig, ty han hade behag till mig.
21HERREN gengældte mig efter min Retfærd, lønned mig efter mine Hænders Uskyld;21Herren gjengjeldte mig efter min rettferdighet, han betalte mig efter mine henders renhet. 21HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
22thi jeg holdt mig til HERRENS Veje, svigted i Gudløshed ikke min Gud;22For jeg tok vare på Herrens veier og vek ikke i ondskap fra min Gud; 22Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
23hans Bud stod mig alle for Øje, jeg veg ikke fra hans Love.23for alle hans lover hadde jeg for øie, og fra hans bud vek jeg ikke, 23nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och från hans stadgar vek jag icke av.
24Ustraffelig var jeg for ham og vogtede mig for Brøde.24og jeg var ulastelig for ham og voktet mig vel for min synd. 24Så var jag ostrafflig för honom och tog mig till vara för missgärning.
DANNORSVE
25HERREN lønned mig efter min Retfærd, mine Hænders Uskyld, som var ham for Øje!25Og Herren gjengjeldte mig efter min rettferdighet, efter min renhet for hans øine. 25Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter min renhet inför hans ögon.
26Du viser dig from mod den fromme, retsindig mod den retsindige,26Mot den fromme viser du dig from, mot den rettvise stridsmann viser du dig rettvis, 26Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig hjälte bevisar du dig ostrafflig.
27du viser dig ren mod den rene og vrang mod den svigefulde.27mot den rene viser du dig ren, mot den forvendte viser du dig vrang*.27Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
28De arme giver du Frelse, hovmodiges Øjne Skam!28Elendige folk frelser du, men dine øine er mot de overmodige; dem fornedrer du. 28och du frälsar ett betryckt folk, men dina ögon äro emot de stolta, till att ödmjuka dem.
29Ja, du er min Lampe, HERRE! HERREN opklarer mit Mørke.29For du er mitt lys, Herre, og Herren opklarer mitt mørke. 29Ja, du, HERRE, är min lampa; ty HERREN gör mitt mörker ljust.
DANNORSVE
30Thi ved din Hjælp søndrer jeg Mure, ved min Guds Hjælp springer jeg over Volde.30For ved dig stormer jeg løs på fiendeskarer, ved min Gud springer jeg over murer. 30Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, med min Gud stormar jag murar.
31Fuldkommen er Guds Vej, lutret er HERRENS Ord. Han er et Skjold for alle, der sætter deres Lid til ham.31Gud, hans vei er fullkommen; Herrens ord er rent, han er et skjold for alle dem som setter sin lit til ham. 31Guds väg är ostrafflig, HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
32Ja, hvem er Gud uden HERREN, hvem er en Klippe uden vor Gud,32For hvem er Gud foruten Herren, og hvem er en klippe foruten vår Gud? 32Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa förutom vår Gud?
33den Gud, der omgjorded mig med Kraft, jævnede Vejen for mig,33Gud, han er mitt sterke vern og leder den ulastelige på hans vei. 33Gud, du som var mitt starka värn och ledde den ostrafflige på hans väg,
34gjorde mine Fødder som Hindens og gav mig Fodfæste paa Højne,34Han gir ham føtter likesom hindene og stiller mig på mine høider. 34du som gjorde hans fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
DANNORSVE
35oplærte min Haand til Krig, saa mine Arme spændte Kobberbuen?35Han oplærer mine hender til krig, så mine armer spenner kobberbuen. 35du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
36Du gav mig din Frelses Skjold, din Nedladelse gjorde mig stor;36Og du gir mig din frelse til skjold, og din mildhet gjør mig stor. 36Du gav mig din frälsnings sköld och din bönhörelse gjorde mig stor,
37du skaffede Plads for mine Skridt, mine Ankler vaklede ikke.37Du gjør rummet vidt for mine skritt under mig, og mine ankler vakler ikke. 37du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
38Jeg jog mine Fjender, indhentede dem, vendte først om, da de var gjort til intet,38Jeg vil forfølge mine fiender og ødelegge dem, og jeg vender ikke tilbake før jeg har gjort ende på dem. 38Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
39slog dem ned, saa de ej kunde rejse sig, men laa faldne under min Fod.39Jeg gjør ende på dem og knuser dem, så de ikke kan reise sig; de faller under mine føtter. 39Ja, jag gjorde ände på dem och slog dem, så att de icke mer reste sig; de föllo under mina fötter.
DANNORSVE
40Du omgjorded mig med Kraft til Kampen, mine Modstandere tvang du i Knæ for mig;40Og du omgjorder mig med kraft til krig, du bøier mine motstandere under mig. 40Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
41du slog mine Fjender paa Flugt mine Avindsmænd ryddede jeg af Vejen.41Og mine fiender lar du vende mig ryggen, mine avindsmenn utrydder jeg. 41Mina fiender drev du på flykten för mig, dem som hatade mig förgjorde jag.
42De raabte, men ingen hjalp, til HERREN, han svared dem ikke.42De ser sig om, men der er ingen frelser - efter Herren, men han svarer dem ikke. 42De sågo sig omkring, men det fanns ingen som frälste; efter HERREN, men han svarade dem icke.
43Jeg knuste dem som Jordens Støv, som Gadeskarn tramped jeg paa dem.43Og jeg knuser dem som jordens støv; jeg sønderknuser dem, tramper dem ned som søle på gatene. 43Och jag stötte dem sönder till stoft på jorden, jag krossade och förtrampade dem såsom orenlighet på gatan.
44Du friede mig af Folkekampe, du satte mig til Folkeslags Høvding; nu tjener mig ukendte Folk;44Og du redder mig fra mitt folks kamper, du bevarer mig til å være hode for hedninger; folkeferd som jeg ikke kjenner, tjener mig. 44Du räddade mig ur mitt folks strider, du bevarade mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
DANNORSVE
45Udlandets Sønner kryber for mig; blot de hører om mig, lyder de mig:45Fremmede kryper for mig; bare de hører om mig, blir de mig lydige. 45Främlingar visade mig underdånighet; vid blotta ryktet hörsammade de mig.
46Udlandets Sønner vansmægter, kommer skælvende frem af deres Skjul.46Fremmede visner bort og går bevende ut av sine borger. 46Ja, främlingarnas mod vissnade bort; de omgjordade sig och övergåvo sina borgar.
47HERREN lever, højlovet min Klippe, ophøjet være min Frelses Gud,47Herren lever, og priset er min klippe, og ophøiet er min frelses klippefaste Gud, 47HERREN lever! Lovad vare min klippa, upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!
48den Gud, som giver mig Hævn, lægger Folkeslag under min Fod48den Gud som gir mig hevn og legger folkeferd under mig, 48Gud, som har givit mig hämnd och lagt folken under mig;
49og frier mig fra mine Fjender! Du ophøjer mig over mine Modstandere, fra Voldsmænd frelser du mig.49og som fører mig ut fra mine fiender; over mine motstandere ophøier du mig, fra voldsmannen redder du mig. 49du som har fört mig ut från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
DANNORSVE
50HERRE, derfor priser jeg dig blandt Folkene og lovsynger dit Navn,50Derfor vil jeg prise dig, Herre, blandt hedningene og lovsynge ditt navn. 50Fördenskull vill jag tacka dig, HERRE, bland hedningarna, och lovsjunga ditt namn.
51du, som kraftig hjælper din Konge og viser din Salvede Miskundhed. David og hans Æt evindelig.«51Han gjør frelsen stor for sin konge, og han gjør miskunnhet mot sin salvede, mot David og mot hans ætt til evig tid. 51Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com.

Det Norsk Bibelselskap (1930)

BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg (//www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen

Bible Hub
2 Samuel 21
Top of Page
Top of Page